Hjärtat bultar och hjärnan dunkar,

när dom sänker ner din kista ner i marken.

Saknaden av dig är enorm, nu har du tagit steget in mot himlens dörr.

Minnerna av dig kommer alltid sitta kvar i mitt huvudet, 

trodde att dom skulle försvinna efter ett tag.

Men.. Kommer aldrig kunna glömma bort alla dessa minnerna med dig.

Du betydde så mycket för mig, du var som en far för mig.
När min riktige pappa inte ställde upp för mig, du uppfostrade mig.
När ditt liv är nu fullbordat och du finns inte kvar på jorden, 

men du kommer alltid finnas kvar i mitt hjärta.
Jag älskar dig oerhört mycket, och jag har så dålig samvetet att jag aldrig hann säga de meningen..
Eller berätta hur mycket jag älskade och älskar dig.
Du försvann lika snabbt som en vind, och tårar rullade på min kind, och de gör det än..
Men du ska veta att i mitt hjärta kommer du alltid finnas, för dig kommer jag att alltid minnas.

Om tårar kunde bygga en trappa och minnen en gränd,

då skulle jag gå rakt upp till himlen och ta med dig hem igen.